Studio 12: Fredag - 20 jan

I dagens "Studio 12":

Nytänkande inom kultursponsring. Teamwork mer poppis än att öppna plånboken.

Resor inom landet har luft under vingarna. Och vinstrekord för Ikea.

Hej, och välkomna till "Studio 12". Inrikesresandet ökar. Mer om det senare i programmet.

Först nyheter i korthet. Det ska handla om Ikea.

Möbeljätten kan se tillbaka på 2011 som ett riktigt rekordår. Det starkaste hittills.

Ingvar Kamprads koncern har tjänat ihop hela 33 miljarder kronor.

En ökning med 15 procent skriver Dagens industri.

Nu är GM världsetta igen. 2011 körde amerikanska General Motors om konkurrenten Toyota–

–som världens största biltillverkare.

För mindre än tre år sen var GM på ruinens brant och befann sig i konkursskydd.

Mer utrikes...

Kinas budgetunderskott minskar. Under 2011 uppgick underskottet till ungefär 1,1 procent av BNP–

–att jämföra med underskottet på 2,5 procent av BNP under 2010.

Att sponsra kultur är långt ifrån lika populärt bland företagen som att sponsra sport och idrott.

Men nu går trenden mot en ny form av kultursponsring.

Där ligger fokus på att samarbeta istället för att investera rena pengar.

Just nu visar världskulturmuseerna en inkautställning i bergrummet i Stockholm–

–där förra årets succéutställning med den kinesiska terrakottaarmén visades.

Den gången lyckades världskulturmuseerna sälja 33 000 biljetter i förväg–

–med hjälp av sitt samarbete med Kinaresor.

Det byggde helt på samarbete och byttes inga pengar. Det finns det en stor potential i.

Det finns stora resurser på båda sidorna. Kan man förstärka dem genom att jobba tillsammans–

–till exempel som att vi får tillgång till ett återförsäljarnät genom Kinaresor i det här fallet.

Vi fick därmed tidigt upp en stor volym och kunde därmed minska risken.

För det var ett riskprojekt för oss.

Svenska företag satsar ungefär 5,3 miljarder på sponsring varje år.

72 procent av pengarna går till sport. 16 procent till social/humanitär sponsring och 12 procent till kultur.

En anledning till att kulturen blivit eftersatt–

–kan vara att företagen bara får göra skatteavdrag om de kan visa att sponsringen ökar deras inkomst.

Kanske är det just därför som kultursponsringen måste förändras.

När det gäller sponsring av kultur så finns det i många sammanhang inte möjlighet–

–att som sponsor vara synlig–

–på matchdräkter eller skyltar i bakgrunden.

Utan vi går mer och mer mot att jobba tillsammans–

–och utbyta erfarenheter snarare än att ge bort pengar.

Det är inte så intressant.

Det handlar inte längre bara om att ta emot pengar, utan mer och mer om att samarbeta.

Vi har med oss Susan Bolgar som är rådgivare på organisationen Kultur och näringsliv.

Välkommen hit. Börja med att definiera vad kultursponsring är.

Sponsring är ett affärsmässigt avtal mellan en kulturaktör och ett företag.

Meningen med sponsring är att båda parter ska tjäna på det.

Det är en ekonomisk eller annan uppgörelse som ska vara till nytta för båda parter.

Vad har företagen för nytta av det?

Framför allt handlar det om varumärkespositionering för företaget.

Om man samarbetar med Kungliga operan...

Det är kungligt, fint och guld, så smittar varumärket av sig.

Det kan också handla om att nå nya kundgrupper.

Kulturintresserade människor. Det finns ett enormt kulturintresse i Sverige.

Kulturintresserade människor är ofta välutbildade, köpstarka.

Det kan vara en målgrupp som företaget vill komma i kontakt med som annars är svår att nå.

Vad är det som gör att man blir framgångsrik som företagare om man sponsrar kultur?

Framför allt att man har tänkt igenom väl vad man vill göra.

Vilka målgrupper vill vi nå? Vill vi ha en säljeffekt?

Vill vi jobba med personalen? Där har kultursamarbeten visat sig extremt framgångsrika.

Man måste veta vad man vill från början, bestämma sig för vem man vill göra det med–

–vem är en bra partner och sen måste man framför allt utvärdera.

–Så att man vet om man gjort rätt eller inte. –Hur vet man det?

Har man tydliga mål för vad man vill åstadkomma, kan man sen mäta om man har uppnått dem.

Är det inte klurigt om man har ett företag–

–och sponsrar en kulturutställning.

Då kanske jag vill ha "Lennarts plåt" på den här utställningen–

–men så säger museet nej. Hur går budskapet att det är Lennarts plåt som står bakom fram?

Det är jätteviktigt, som vi hörde i inslaget...

I idrotten kan man skriva "Vattenfall" på tröjan och då vet alla att det är vattenfall som sponsrar.

Så kan man aldrig göra i kultursammanhang. Inga företag vill det heller.

Alla förstår att kulturpubliken är känslig för sånt. Det skulle bli kontraproduktivt.

Däremot tycker jag att det är viktigt att företaget jobbar själv med det här.

Kultur är oerhört medialt. En föreställning eller utställning...

Om man tittar på terakottaarmén. Den fick enorm publicitet.

Det gäller för företagen som är med att berätta att de är med. "Det här är vårt projekt."

"Det här gör vi i samarbete med..." vilken kulturinstitution det nu är.

Det här med sponsorrelaterad marknadsföring, som det kallas, är oerhört viktigt.

Först måste man göra nåt bra som uppmärksammas. Sen måste man berätta att man har gjort det också.

Annars tappar man halva effekten.

Så man ska bara sponsra sånt som får mycket PR?

Ja, om det är det man vill uppnå. Kultur har mycket CSR-effekter, Corporate Social Responsabilities.

Om företaget vill framstå som en god aktör i samhället...

...kan man stötta teaterverksamhet i nåt utsatt område.

Eller konst- och kulturutbildning för barn och så vidare.

Det finns många olika områden där kulturen kan användas.

Är det nån skillnad på att sponsra sport eller kultur?

Varför tror du att sporten fortfarande är så mycket större än kulturen? Är det skattemässiga skäl?

Egentligen inte. Grundläggande är skattereglerna likadana för idrotten och kulturen.

Det har funnits några dåliga prejudicerande fall som gjort det besvärligare–

–men inte så mycket egentligen. Jag tror att det beror mycket på tradition.

I kulturlivet är man inte van vid den här typen av affärsverksamhet eller samarbeten.

Därför är man inte van vid det i näringslivet heller.

Kort, om jag har ett företag och vill sponsra kultur. Vad gör jag då?

Fundera mycket på vad du vill åstadkomma.

Inom vilket område vill du arbeta? Personal, marknadsföring? Vad ska det vara?

Vem tror du är en lämplig partner? Man måste göra analyser.

Både av sin egen verksamhet och av sin samarbetspartner och se hur ömsesidig nytta kan uppnås.

–Tack så mycket för att du var med oss, Susan. –Tack.

Nu ska det handla om inrikesresandet.

2011 överraskade och blev ett riktigt succéår för de svenska flygplatserna.

Vi siktar på att förbättra infrastrukturen mellan flygplatserna och från där resenärerna är.

Och underlätta incheckningen så att vi får ett snabbare resenärsflöde på samtliga flygplatser.

Det har gett resultat.

2011 blev ett riktigt bra år för inrikesflyget.

Antalet resenärer uppgick till 31,5 miljoner. Det motsvarar en ökning på 14 procent från året före.

Arlanda har slagit rekord på totalen. Det har även våra flygplatser gemensamt gjort.

–Varför har året varit så bra? –Den grundläggande ekonomin i Sverige är god.

Sen har vi genomfört åtgärder som säkerställt att vi haft en god drift–

–och att vi underlättar i resenärernas vardag.

Vi kallar det "Bolibompagarantin". Vi håller våra tider och gör det vi utlovat.

Alla svenska flygplatser har känt av ökningen, utom Kiruna som förlorade en av sina flyglinjer.

Att antalet resenärer ökar, sätter också press på flygplatserna.

Vi har utmaningar inom flyget också. Framförallt genom att säkerställa kapaciteten–

–i och med de ökande resenärsströmmarna.

På kort sikt ser vi en något mindre tillväxt. På längre sikt lär vi ha en stor tillväxt inom flyget i Sverige.

Då gäller det att säkerställa kapacitet både på flygplatserna och till och från flygplatserna.

Så att resenärerna på ett bekvämt sätt kan resa smidigt.

Bolibompagaranti har vi här också.

Där sätter vi punkt för den här veckan. Missa inte dagens "Fredagsmagasin"–

–där Lasse Åsgård gästas av före detta riksbankschefen Lars Heikensten, numera vd för Nobelstiftelsen.

"Studio 12" är tillbaka igen på måndag fem i åtta. Missa inte det!