Fredagsmagasinet: Eva Hamilton - 24 feb

Välkommen till "Fredagsmagasinet" där vi riktar fokus på det medium ni konsumerar just nu. Tv.

Nästan 90 procent av befolkningen ser dagligen på tv.

Enligt förra årets mediebarometer ägnar vi två timmar varje dygn åt tv-tittande.

Det ska vi tala om, men först ska vi summera europaekonomin den här veckan.

Välkommen, Claes Måhlén, chefsstrateg vid avdelning för ränte- och valutaanalys.

I veckan har Grekland beviljats nya lån av eurogruppen. Vad innebär det?

Eurogruppen och Grekland har kommit överens om ett paket som består av 130 miljarder euro.

Eurogruppen ställer ett antal villkor för att man ska betala ut pengarna.

–Vilka? –Det är en lång lista.

Det viktiga är strukturella, ekonomiska reformer.

Stora nedskärningar i offentliga utgifter naturligtvis.

Ungefär samma medicin som hittills, fast mer av den.

Dessutom har man tvingat de stora partierna i Grekland att skriva under ett avtal–

–där man säger att det är bindande.

Man lär hålla ett val i april och det valet ska inte få innebära att man kan riva upp reformerna.

En viktig del av överenskommelsen består av privata investerares del.

Privata investerare som äger en stor del av Greklands statsskuld.

–I form av statsobligationer? –Exakt.

Överenskommelsen förutsätter att privata investerare går med på–

–att byta gamla obligationer mot nya med ett lägre värde.

Kan man fatta ett sånt beslut i det grekiska parlamentet? Vem bestämmer?

Parlamentet fattar beslut om att tvinga privata investerare.

Om en viss andel går med, tvingar man även de övriga.

Det kommer att äga rum inom de närmaste veckorna. Då vet vi mer om hur lösningen kommer att se ut.

Det är inte helt klart att pengarna betalas ut.

Nästa skarpa deadline är 20 mars.

Då förfaller ett stort grekiskt lån. Man måste hitta en lösning innan dess.

–14 miljarder euro. –Ja, det förfaller då.

Då vill man att lösningen med de privata investerarna ska vara på plats.

Sammanfattningsvis kan man väl säga att mycket hänger på det vi har sett för lite av hittills–

–nämligen politisk kraft och beslutskraft.

Eurogruppen och framför allt tyskarna, är besvikna på grekernas implementeringsvilja.

Det går för sakta och man utlovar saker man inte kunnat uppfylla.

Det hänger såklart ihop med det stora folkliga missnöjet med de reformer som utförs.

Tyder nåt på att den politiska beslutskraften har blivit större på sistone?

Det finns en folklig vilja i Grekland att vara kvar i euron.

Omkring 70 procent av befolkningen vill det.

Nu är läget så prekärt att man inser att det krävs tuffa reformer för att det ska klaras av.

Om vi backar hem till Sverige och diskuterar det man alltid frågar:

Hur påverkar det oss och våra plånböcker?

Chefsekonomen Jan Häggström sa att Greklands ekonomi har större betydelse för våra plånböcker–

–än vad Riksbanksräntan har. Håller du med?

Då är det inte primärt realekonomin vi pratar om, utan spridningseffekterna på den finansiella marknaden.

De har till och från varit väldigt stora och påverkat börskurser och räntenivåer.

Nu diskuteras räntenivån Riksbanken sätter i och med reporäntan.

Och den som möter bolånekunder. Även den skillnaden påverkas av vad som händer i Grekland.

–Skulle det bli sämre så skulle det bli turbulent. –Det får man räkna med.

Vi ska tala om tv. Hur ser dina tv-vanor ut?

Jag tillhör nog de 10 procent du nämnde som tittar väldigt lite på tv.

Småbarnsförälder har inte tid.

Jag förstår. Tack så mycket, Claes Måhlén. Vi ses igen.

Innan vi går vidare ska vi höra vad några ungdomar säger om sina tv-beteenden.

Jag tittar antingen med laptoppen på magen–

–eller så sitter jag i soffan och äter frukost.

Jag tittar mest på tv, men ibland på datorn.

Jag ser mer på tv på datorn. Kollar på det jag vill när jag känner för det.

Mitt tv-tittande är ganska... jag tittar sällan på tv eftersom jag inte har nån.

Men är man hemma hos mamma eller nåt så tittar man.

Men det är mest skräp som visas. Jag försöker hålla mig till nyheter.

Jag kollar på mobilen, det är smidigare.

Jag tittar på vanlig tv, inte så mycket på nätet. Jag tittar nog mer än vad jag borde.

På tv:n.

Hur lär det förändras i framtiden?

En del ungdomar lär börja se mer på datorn, och inte så mycket på tv framöver.

Men den äldre generationen fortsätter nog.

Jag tror att det kommer att integreras med olika manicker.

Till exempel att man kollar i mobilen eller datorn. Mer än vad man gör idag.

Jag tror inte att man kommer att följa tider på tv. "20:00 kollar jag på en serie varje onsdag."

Utan man kollar på tv när man vill.

Man bestämmer sin egen tid och hämtar programmet själv i datorn och tittar.

Stora förändringar pågår när det gäller tittarnas beteende.

Allt fler väljer, som vi hörde, att se på tv via datorer eller smarta mobiltelefoner.

Många unga väljer bort tv till förmån för internet och sociala medier.

Det växande kanalutbudet har gjort att de stora, etablerade kanalerna har tappat tittare.

Vad detta för konsekvenser, och hur tv kan komma att se ut framåt 2020–

–ska vi diskutera med en mycket välkänd gäst.

Eva Hamilton, vd för Sveriges television. Välkommen.

Vilka av förändringarna på tv-området är mest omvälvande för branschen?

Jämfört med januari förra året så hade det traditionella tv-tittandet minskat med 10 procent.

–Jämfört med året innan? –Ja, jämfört med 2010.

Den här veckan är tv-tittandet uppe på precis samma minuter som föregående år.

Så det är inte en snabbt rasande trend. Det går ganska långsamt.

Men man ser, framför allt i de yngre grupperna, att man ser på tv där man själv väljer tiden.

En tydlig trend är att webb-tittandet ökar kraftigt.

Ja, på bekostnad av traditionell tv.

Inte bara webb-tittande, utan mobilerna kommer väldigt snabbt nu. Det ser vi i år.

Kan man säga att ni från de stora tv-bolagen är med och påverkar utvecklingen–

–för att ni lägger allt mer satsningar på webb-tv?

Jag kan bara tala för SVT...

Den delen av programbudgeten som vi lägger på webbunikt material är fortfarande otroligt liten i jämförelse.

Däremot så sänder vi de traditionella tv-programmen på webben via play.

Alla nyhetsprogram eller riksdagsdebatter och allt sånt vi sänder kan du se direkt på "streamat".

Det faktum att ni, och inte bara ni, har en väl utbyggd webb-server....

...och en "playfunktion"...

Det gör väl att många väljer att se på den istället för att titta på traditionell tv.

Vi möter ett uppenbart behov. Jag hörde analytikern som var småbarnsförälder...

De har stor anledning att titta på webben. Och deras barn...

Den största andelen användare av SVT Play är "Bolibompagenerationen".

En treåring kan dubbelklicka.

Treåringar går numera fram med iPhonevana och försöker dra på tv-rutan för att få saker att hända.

Tittandet av barnprogram är upp till 30-40 procent–

–flyttad från vanlig tv till nätet.

För att förstå det som händer nu ur tv-bolagens aspekt...

Är det bra eller dåliga nyheter att webb-tv ökar så kraftigt?

För mig spelar det egentligen inte så stor roll om det är bra eller dåligt.

SVT är ett innehållsbolag. Vi gör program.

Om du väljer att se det på mobilen eller tv:n...

–Så plattformen spelar ingen roll? –Jo, såtillvida att det blir en extra kostnad.

Vi måste betala rättigheter.

Även om det är samma program så vill upphovsmännen ha nya pengar för varje plattform det visas på.

Rättighetskostnaderna börjar bli mer strategiska. Men också distributionsformerna.

Ska vi erbjuda våra program till alla?

Minsta Petteri i Emmaboda som kommer upp och ska göra nåt...

Ska han ha tillgång att gratis sända ut SVT:s program?

Vem står då för rättighetskostnaderna?

Det är väldigt mycket serverkapacitet hos oss som tas i anspråk. Vem ska ta den kostnaden?

Distribution och rättigheter kommer upp starkt.

Om man ser på programsidan: Ni producerar redan idag vissa webbunika program.

Är det nån skillnad att producera tv för webbsammanhang?

En melodifestival med åtta till tolv kameror–

–och med OB–bussar, det är en enorm produktion, jämfört med ett mer studiobaserat samtal...

Det vi idag väljer att lägga på webben landar så småningom i tv–kanalen.

Det är program som riktar sig till sjutton– till tjugoåringarna.

Där väljer vi att göra drama bestående av kortare episoder än det vi gör i tv.

Vi ska strax fortsätta. Först ska vi höra vad en analytiker som följer tv–branschen har att säga.

När man pratar om tv–branschens framtida utmaningar–

–så handlar det mycket om innovation. På många plan.

Vi är på väg in i ett nytt läge. Det råder det ingen tvekan om.

Det är en tröst att det händer överallt.

När kreativa personer funderar på samma saker så brukar man nå bra lösningar.

Men vi har inte nått lösningarna ännu. Det lär bli en skumpig resa dit.

Public service och de kommersiella kanalerna står inför samma utmaningar.

Det handlar om att kunna leverera program till sin publik. Trots att publiken har nya krav.

Publiken har vant sig via internetuppkoppling–

–att i betydande grad få bestämma själv. Vi kallar det för AWATAD.

Anywhere, Anytime, Any device. Det har vi lärt oss när det kommer till nyhetskonsumtion i pränt.

Nu vill vi ta in det även när det gäller rörlig bild.

Den utmaningen är lika stor oavsett om man är reklam– eller public service–finansierad.

Håller du med om att utmaningen är lika stor för reklam–tv och public service–tv?

Det är olika. Reklam–tv kan hitta olika affärsmodeller.

Där man kommer överens med olika distributörer, operatörer eller tidningar att de kan sända.

Expressen och TV4 har ett tätt samarbete. Expressen sänder tv från TV4 och vice versa.

Den typen av samarbete kan inte vi ingå. Det är en begränsning.

Kommer annonsörerna att gilla de nya plattformarna bättre än den traditionella tv:n?

Det är ett fantastiskt ställe att annonsera på.

Jag är ingen kommersiell direktör så du får ta det jag säger med en nypa salt.

Jag tror att... I och med att de unga i allt högre grad lämnar traditionell tv–

–så kommer priserna på reklam att sjunka i framtiden.

Den attraktiva gruppen för reklam är de yngre.

TV4 får inte betalt för publik som är över 59 år. De anses inte vara reklamattraktiva.

TV3 får inte betalt för publik över 49 år.

Om den vitala publiken lämnar och går över till webben och man inte hittat betalningsmodellerna...

Hur ska man betala? Blir det betalväggar? Då har traditionell, kommersiell media ett problem.

Man kan även hitta nya affärsmodeller istället.

Som Marie säger: Man har inte hittat dem ännu.

Både 4:an, 3:an och 5:an tar betalt för äldre material.

Man får se "Solsidan" gratis de första dagarna efter sändningen. Senare än så får man betala.

Men vi vet att all publik vill se programmet nästan i direkt anslutning till sändningen.

Ju längre tid som går desto mindre intresse är det.

Om vi ser det ur tittarperspektivet: Vad innebär det ökande webbtittandet?

Kommer det att finnas kvar tablålagd tv på det sätt som vi har idag om fem–tio år?

Absolut. Av samma skäl som när du väljer en tidning.

Du kan hitta vilken information som helst på nätet, sortera och ta in den.

Men det är skönt att ha hittat en tidning vars urval du litar på.

De gör ett urval som jag har nytta av.

På samma sätt kommer man inte att orka surfa runt efter elbolag, tv–program och bankupphandlingar.

Det är rätt skönt att nån har valt åt en. Sen har man kanske ett specifikt intresse: Golf.

Då söker jag upp kanalen som har golf som nisch. Men SVT1 som brukar vara bra–

–och jag orkar inte riktigt... "Titta, där var det nåt bra."

Samtidigt hör man att ungdomarna tittar på sin laptop i sängen–

–och man följer inte tv–serier specifika dagar. Man tittar på alla avsnitt samtidigt.

Det låter som om ett stort skifte är på gång.

Vissa tv–program, de stora nationellt samlande, till exempel "Melodifestivalen"...

Där tittar ungdomarna som ett socialt sätt att umgås.

Det nya som kommer starkt är att du har två skärmar.

Dels har man den stora "dumma" skärmen. Det är ingen tv utan en skärm.

Och sen har man sin laptop eller mobil där man letar upp vilket program man vill titta på On Demand.

Eller ett program som sänds just nu. Du trycker på det så kommer programmet upp på tv:n.

Din laptop är som en fjärrkontroll. Samtidigt som du tittar på en fotbollsmatch–

–så kan du ha en facebookgrupp med andra som ser samma match. Man kan snacka via laptoppen.

Det är även nåt socialt. Det här börjar reklambranschen att fatta.

Om du är facebookanvändare och ett program går tablålagt och du sitter med din laptop–

–så får du reklam till facebook anpassat till just dig.

Om du tittar på ett reseprogram så kommer resebyrån med reklam till din facebookspalt.

Nya mönster skapas just nu.

Men vem betalar i slutändan? Är det vi som tittar?

Det lär det bli. Jag vet att Com Hem, Telia, Viasat och Boxer–

–har krav på sig att bygga ut bredbandskapacitet.

De har liten möjlighet att ta betalt för den utbyggnaden.

Om du använder mycket bredband och du har en granne som endast använder lite–

–så betalar ni lika mycket med "flat rate". Det kommer att ändras. Du kommer att få betala för filmer.

Medan din granne får ett mycket lägre pris.

Om vi ser till public service. För ett halvår sen pågick det en intensiv debatt...

Det blir det i höst igen.

Då var det ett högt tonläge i debatten.

Grunden var att SVT ifrågasattes för att ni var för kommersiella.

Det tyckte de kommersiella bolagen. Hur ser du på debatten idag?

Ligger det nåt i att ni har blivit mer av konkurrenter–

–än att komplettera de kommersiella bolagen?

Du formulerade frågan väl. Vi ifrågasattes av de kommersiella bolagen.

Vi ifrågasätts mindre än nånsin av publiken.

Vi gör bedömningsenkäter två gånger om året. Vi gör en, Göteborgs universitet gör en.

Den ena på hösten, den andra på våren.

Jag tror inte att svenska folket har varit så nöjda med Sveriges television sen monopolets dagar.

Det handlar om bästa kanal, bästa utbud, bästa nyheter...

Där vi för några år sen låg helt i skuggan av TV4.

När 4:an kom för 20 år sen så fanns det ett uppdämt behov av ett alternativ till monopolet.

4:an hade lyssnat till vad publiken ville ha. Eller vad de behövde.

Nyheter på vissa tider och så vidare.

Det tog oss 18 år att ta tillbaka positionen som det bäst uppskattade tv–bolaget.

Undersökningen visar också att mångsidigheten i utbudet har minskat.

Nej, där har du fel. Den visar att mångsidigheten... Om du tittar ordentligt.

Den visar vad som är underhållande och vad som är informativt i programutbudet.

Den axeln är fast på SVT.

Vi gör inte mer underhållning än tidigare.

Även när det gäller bredden på hur många programsorter vi gör så har SVT ökat.

Det står: "Det är en tydlig trend med mindre mångfald bland tv–programmen."

"Det blir mer och mer av samma sak. Särskilt för SVT."

Det här är statistik. Man kan hålla på hur mycket som helst.

Vi kan komma tillbaka till frågan. Jag kan ge dig hela utredningen så får du se vad som står.

Där mäts hur många... Har du ett fiskeprogram, jaktprogram, underhållningsprogram för barn?

Man mäter hur många programsorter som finns.

Då är 1:an den bredaste och TV4 har ökat i bredd.

Man kan mäta... Det känns lite akademiskt.

Grundfrågan är om man ska använda licensbetalarnas pengar till–

–att göra den typ av program som de kommersiella kanalerna kanske gör bättre.

Eller i alla fall lika bra som ni gör. Istället för att använda licensbetalarnas pengar–

–till att göra sånt som de kommersiella kanalerna inte gör.

Om man ställer frågan till publiken är svaret överväldigande att SVT ska ha ett brett utbud.

En del av ert uppdrag är att ha det breda utbudet.

Från nyheter på finska till den finsktalande befolkningen till "Melodifestivalen".

Om du talar med licensbetalarna så är deras svar väldigt tydligt.

Det är inte så att vi lägger mer pengar på underhållning. Vi lägger mindre på sport.

Medan nyheter är den riktigt tunga kostnadsposten.

Vi är bättre på att göra underhållningsprogram. Under en period lyckades vi inte med det.

Idag har vi "Skavlan", "På spåret", "Melodifestivalen" och det är...

..."Doobidoo" och alla andra stora titlar.

Traditionellt har bredden i utbudet hos SVT varit viktig–

–för att upprätthålla betalningsviljan. Om det är för smalt utbud så är man inte benägen att betala.

Nu ser det ju ut, med den nya utredningen och vad de politiska partierna säger–

–som att licenssystemet är på väg ut och att det blir en form av skattefinansiering.

Är det då tänkbart att man gör ett smalare SVT?

Att man lägger pengar på kvalitetsproduktion, drama, samhällsjournalistik och så vidare?

Bredden är inte viktig för att upprätthålla betalningsviljan. Det handlar om demokrati.

Sverige börjar bli mer heterogent. Man kan välja att bara se på "Big Brother" och inte veta att det är val.

Eller att det är ett krig i Syrien.

Men "Melodifestivalen" kan man väl vara utan?

Jag tror faktiskt inte det. Av flera skäl.

Om du inte har som vana att använda dig av en tv–kanal överhuvudtaget...

Utan det endast är en akademisk skolad grupp som intresserar sig aktivt för kultur och samhällsdebatt–

–som använder sig av SVT, då tappar kanalen hela sitt inflytande.

Tanken med... När förstagångsväljarna skulle gå till val 2010–

–så kollade man vilken deras källa till information var. Först var det kompisarna.

Nästa var SVT. De är vana att använda sig av 1:an och 2:an.

Det är vad många efterlyser.

De skulle inte använda SVT...

Om det inte fanns nån "Melodifestival"?

Om det inte var en kanal som de har en relation till.

Du har själv jobbat på 8:an då ni aktivt satsade på samhällsjournalistik.

Men den fick aldrig tyngd i samhällsdebatten. Det spelade ingen roll vilka bra program ni än gjorde.

Det gör ingen skillnad om två procent av den upplysta–

–framförallt medelålders, svenska befolkningen tittar. Det gör skillnad när hela befolkningen använder det.

Både och. Om jag får polemisera mig.

Medieutvecklingen visar att även om mediet i sig är rätt litet–

–om det bara är en blogg eller ett program i en liten nischkanal.

Så kan det få stor betydelse ändå. Det beror på innehållet.

Det är inte publikens storlek som avgör om det blir ett stort genomslag eller inte.

Jo, om det är ett genomslag i huvudstadens kultursidor så är det inte publiken.

Men om vi tittar på "Melodifestivalen".

Via den har vi gjort mer för att upprätta självförtroendet hos unga invandrarflickor–

–än nåt annat program vi har gjort. Genom Gina Dirawi som är en framgångssaga.

Programmet "Mot alla odds", där funktionshindrade går igenom Afrika–

–har gjort mer för att förändra attityden till funktionshindrade.

Det som i public service–världen kan förpackas som underhållning...

Om syftet inte primärt är att tjäna pengar på reklam–

–utan att visa funktionshindrades individualism och styrka i Afrika.

En annan stor tv–händelse, det är egentligen inte en tv–händelse, men det är en stor händelse–

–för tv också. Det är vad som har hänt i veckan: Att Kronprinsessan och Prins Daniel fått tillökning.

Vad innebär den här händelsen för SVT?

Det är en nyhetshändelse som engagerar många. Vi lär lägga ett antal timmar och nyhetspengar på det.

Men det är inte en nyhet som kommer att dominera vår bevakning under väldigt lång tid.

Idag är det en stor sak.

Är det på nyhetssidan ni kommer att spendera era pengar?

Blir det inga specialprogram?

Nej, det har vi inte planerat för. Men så länge vi har monarki som statsskick–

–så är det intressant om en blivande statschef föds. Det händer väl en gång vart femtionde år.

Idag satsar vi. Vi kommer kanske att ha ett antal program i veckan som tar upp den här frågan.

Men vi lär återkomma i frågan.

I samband med bröllopet mellan de två så fick ni kritik för att ni gjorde för mycket.

Omfattningen var milt sagt rejäl.

Hur ser du på det idag? Finns det en risk att såna här händelser får...

Jag måste välja vem jag ska lyssna på. Är vi hela Sveriges television...

Vi fick ingen kritik av publiken för att vi gjorde för mycket. Tvärtom.

Det uppskattades. Det handlade om historier.

–Det handlade om monarkins historia. –Det täckte in alla vinklar.

Vi täckte in alla vinklar. Den våren fanns det ett intresse för detta.

Nästa vår gör vi nåt helt annat.

Till slut, Eva. Hur ser dina egna tv–vanor ut? Vad tittar du på?

Vad gillar du att titta på?

Jag sitter i sängen på söndagsmorgnarna och går igenom alla starter av serier.

Jag vill se första avsnittet om jag inte gjort det innan. Jag vill få en uppfattning om det.

Jag vill påstå att...

Jag har varit chef i fem och ett halvt år.

Det här är en gyllene period när allt går bra. Det kan skita sig imorgon.

Det vet jag av erfarenhet.

Dramat går bra med "Äkta Människor" och "30 Dagar i Februari".

Underhållningen går bra – kvalitativt bra.

Nyheterna håller vi på att göra om. "Aktuellt" kommer att vara en timme från och med 5 mars.

Publiken gillar uppenbarligen vad vi gör. De kommersiella bolagen blir såklart störda.

Men jag säger: Ni har mer pengar än vad vi har. Ni har större programbudget.

Gör bättre program och försök att låta bli att lagstifta mot konkurrensen.

Tittar du på nåt i kommersiell tv?

Det är klart. Jag måste ju se vad de gör.

Mitt nöjestittande är tyvärr begränsat av arbetsskäl.

Men jag tittar ibland på TV4:s nyheter för att se om de håller nivå. Vilket de gör. De är duktiga.

Jag tittar på deras morgonsoffa ibland för att jämföra.

Jag tycker att "Mästerkocken" är bra.

Är en sån här satsning, som vi sitter och gör program i nu–

–är det ett tecken i tiden?

Absolut. För tjugo år sen var det bara Sveriges television som kunde göra tv.

Här har vi ett proffsigt upplagt program. Ni gör det – alltså Handelsbanken.

Expressen och Aftonbladet är multimediala. De gör mycket tv. De gör det snabbt.

De har inte krav på sig att leverera 5.1 ljud. De kan pinna ut med en otrolig flexibilitet.

Där har vi en del att se upp för.

Ni anser inte att såna här typer av satsningar är felaktiga?

Tvärtom. Det ställer större krav på oss att kombinera den höga kvalitén som krävs av oss–

–båda vad gäller teknik och innehåll, med snabbheten–

–som tidningsmedierna visar vad gäller presskonferenser och tv–sändningar.

Det kommer mer och mer. Stort tack, Eva Hamilton för att du ville vara med.

Tack till er som har tittat. Vi ses fler gånger under våren här på Handelsbanken TV.

Vi ska avsluta med att se och höra–

–några riktigt unga tittares syn på tv–mediet.

Hur tittar du på tv?

Jag brukar titta på datorn och på tv:n.

Jag tittar mest på datorn.

Jag brukar nästan aldrig titta på datorn.

Jag tittar bara på tv:n.

Man kan kolla på dator, tv, mobil och iPad.

Tror du att det kommer att finnas tv–apparater i framtiden?

Ja.

Hur mycket tittar du per dag?

Ungefär en timme per dag.

Både på morgonen och kvällen?

Ja.

Vad gör du när du inte tittar på tv?

Då brukar jag spela spel med mina kompisar–

–eller så spelar jag tv–spel.

Eller så bygger jag Plus Plus.

Har ni läxor?

Ja. Vi har en läxbok.

–Men du gör inte dem? –Jo, det är klart.

Har programmen förändras sen du började titta på tv?

Ja.

På vilket sätt?

Förut var det svartvitt. Nu är det färg.

–Du är äldre än vad du ser ut att vara. –Tack.