Hej, jag heter Per Wikström. Programmet heter "Så funkar det". Vi ska prata om att spara till sina barn.

Det kan vara läge att göra det. Saker och ting blir ju dyrare.

1948 kostade glasspinnen 25 öre.

Idag kostar den här glasspinnen...20 kronor.

När jag var 20 år kostade en lägenhet i Stockholms innerstad 100 000 kronor.

Det fick man betala för en etta. Idag går ettan för 1,5-2 miljoner kronor.

Bostäder är inte den enda vuxensaken som har blivit dyrare.

Körkort och första bilen kostar pengar, liksom studier och möbler när man ska flytta hemifrån.

Men ska man spara på tjugo års sikt är frågan: Vad ska man välja?

Ränteplaceringar och räntefonder är en säker placering-

-men ger med dagens låga räntor ganska lite avkastning.

Det finns kapitalskyddade produkter som aktieindexobligationer.

De ger bättre chans till avkastning till begränsad risk.

Man kan naturligtvis satsa i aktiefonder eller aktier som kan ge bra avkastning, men också stora risker.

Avkastning och risk hänger ihop.

Är man beredd att ta risk kan man också få en högre avkastning än man får på mer trygga alternativ.

Ett sätt att tänka kan vara: Ju längre tid man ska spara desto mer risk kan man ta.

Det är klart att marknader rör sig, men över tid så har framförallt aktiemarknaden givit en god avkastning.

Den här lilla gossen, som för övrigt är jag själv, visste inget om hur världen skulle se ut 20 år senare.

Flera av den tidens ansedda industrijättar försvann helt medan andra bolag växte till världsföretag.

Att sprida riskerna är ett sätt att gardera sig mot framtida förändringar.

Det är alltid klokt att sprida sina risker i olika tillgångsslag, men också i olika marknader.

Tillgångsslag som räntor, aktier och råvaror rör sig olika. Även olika marknader rör sig olika-

-inom aktieområdet. Att portionera ut placeringarna på olika delar är alltid klokt.

En fråga att ta ställning till är förstås om sparandet ska vara i barnens namn eller i föräldrarnas.

Äger barnen besparingarna får de tillgång till alla pengarna på 18-årsdagen och får göra vad de vill.

När man sparar till barn kan man tänka på två sätt:

1. Man kan spara i sitt eget namn och lämna pengarna till barnet vid en specifik tidpunkt i framtiden.

Det andra alternativet är att man sparar i barnets namn och då får barnet pengarna när barnet är 18 år.

Man kan spara i en kapitalförsäkring och ha barnet som förmånstagare, men man sparar i sitt eget namn.

Lyckas man spara 500 kr i månaden i 20 år och får 5 % i årlig avkastning-

-så blir det 203 729 kronor efter 20 år.

Det är en ansenlig summa.

500 kr i månaden i 20 år. 203 729 kronor.

Av dem är avkastningen 84 000 kronor.

Alltså så här mycket.

På den ska man betala skatt. Det är 30 %...

...som försvinner.

Men det finns alternativ. Till exempel att från början sätta pengarna i ett investeringssparkonto.

Det passar bra för den som har en positiv syn på aktiemarknaden, men även för den aktive kunden.

För då slipper man göra en kapitalvinstbeskattning på alla de transaktioner som sker inom skalet.

Vi vet lika lite om framtiden som man gjorde på 60-talet när jag var liten.

Det man däremot med säkerhet vet är att aktiekurserna och ekonomin kommer att fortsätta gå upp och gå ner.

Ju närmare man kommer tiden för uttag så ska man trappa ner risken.

Placera pengar från aktiefonder till räntefonder eller kanske t.o.m. till konto-

-eller till kapitalskyddade produkter.

Då vet man behållningen den dagen man ska ta ut pengarna.

Det var det om att spara till barn. Vill du veta mer om något helt annat så titta på nästa "Så funkar det".